Asbest

En varning kanske först bör utfärdas, det här inlägget kan möjligen framkalla illamående på grund av hög pluttisnutthet. Men mår du inte redan illa av det sista ordet i första meningen så är det nog ingen fara.
---
Drygt två veckor.
Eller 19 dagar.
Eller 12 arbetspass.
Men vem räknar?

Tiden som kvarstår börjar bli så kort, men den står där och segar, stampar i hallen. Men gå då någon gång!
Tänker man men vågar inte säga det rakt ut, ler bara istället. Krystande artighet och huvudet vandrar istället. Kanske iväg till alla de män som rapporteras utebli från föräldraledighet, helt och hållet, 2009.

Är ni helt jävla dumma i huvudet kanske man tänker, inte jag förstås, jag ler bara artigt, och längtar drygt två veckor framåt efter tid med min knodd.

Tid ensam med knodden, tid med L och knodden. Lägga, mata, bada, jaga knodden. Pussa, kittla, klä och krama knodden. Obruten tid med knodden. Kvalitetstid med sina barn är kanske bra men jag längtar efter kvantitetstid, med knodd och liv.

Det här är knoddens första målning, imponerande verk, han är tydligen inne på abstrakt konst. Den är dessutom gjord direkt i datorn, inga kritor här inte, sådana är de, dagens ungdomar.

Födda med silverlaptop i munnen.