Asbest

Såg till slut Barnhemmet, igår tillsammans med frugan. Den var fin, bra och väldigt läskig på sina ställen. Men. Den var alldeles hemsk och varningsklockorna ringde så fort den kom på tal. En röst i mig sa nej, inte ska väl lilla jag som är så skör, se den. Men rösten ignorerades och filmen, den var hemsk som sagt. Det är nämligen så att jag sedan knodden kom saknar all förmåga att skydda mig från, eller på något sätt hantera, hemskheter som innefattar barn. Den barriär som man bygger upp mot hemskheter i livet för att överhuvudtaget överleva, spolades när det gäller barn helt och hållet bort tillsammans med barnbecket. Verklig eller påhittad tragik spelar ingen roll, det går rakt in och jag sitter där, som en blöt fläck. Men annars så var filmen jättebra!