17.4.10

Skadeglädje, det måste jag säga, det är en känsla jag aldrig känner. Gå omkring och gotta sig i andras elände. Skratta åt andras olycka. Mysa över andras misslyckanden. Nä hövva! Ett så nedrigt beteende skulle jag då aldrig nedlåta mig till. Det vill jag med bestämdhet hävda.

Inga kommentarer: